2013-03-06

The truth and nothing but the truth.

Känns som att jag vart i fängelse i min egen kropp.
Trött,svårt,kämpa,falla, inte ta sig upp igen. 
Att inte vela vara här, känna ångest för att ta sig upp på morgonen, att ta sig ut ur sin lägenhet. 
Frustrerad, ledsen -arg. 
Att tro att man inte duger till något, tror att alla tycker illa om mig. Varför känner man sig osäker på sig själv och tvivla? Alltid tro att allt är mitt eget fel. Vad är fel på mig? Känslan av att alla hatar mig.
Presentations ångest- Betyg,körkort,jobb,studera vidare,förhållande,vänskap,utseende, smälta in i samhället,tiden rinner ut.  Allt ska vara prefekt och balanserat. Inte hamna efter, ingen får se dig svag.
Vänner och familj som talar om att man ska tro på sig själv, att man är bra som man är. 
Varför väger det negativa över allt det? 
Känns som att jag har tappat mig själv och jag måste plocka upp alla små bitar, en dag i taget.

Seeing is deceiving, dreaming is believing.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar